Jag tror att det är i en film jag har hört det. Om inte annat vet jag säkert att i ett avsnitt av Christine så bestämmer hon sig för att hon skall säga Yes to life. Så okej Angela, nu är det Yes to life veckan. Imorgon börjar jag att säga ja, till allt förutom oerhört skamliga förslag.

Jag är också en hopplös romantiker. Fast också väldigt en väldig pessimist emot kärleken. Jag tror liksom inte på den. Fast ändå så sitter jag i mitt fönster, med min långa fläta hängandes ner för slottets vägg och bara väntar på att riddaren skall klättra upp. (Blev det för mycket Belleofsweden nu?). Men efter alla satans kärleksfilmer man sett och alla kärlekshistorier man har hört, så kan man ju inte bara kasta bort tanken och hoppet om att det där fantastiska kanske inträffar.

Jag tänker säga Ja denna veckan då, för din skull Angela. Kanske det inträffar något förträffligt, vem vet. Jag skall göra en utvärdering när veckan gott. Jag tänker också klamra mig fast vid min patetiska dröm om riddaren. Hoppet är det sista som överger människan. Och med det säger jag godnatt. / Sanne